Visst är det vida känt att vi ska gå tillbaka till grunderna om något inte fungerar. Ändå ser vi överallt ryttare som försöker pressa sina hästar att göra än mer avancerade övningar än vad de egentligen kan, om något i ridningen inte fungerar.
Att gå tillbaka till grunderna för att stämma av är varken pinsamt eller något som gör dig till en dålig ryttare, tvärtom! Var stolt över att du förstod hästens behov och ditt behov av att förstå hästen.
Jag möter ofta ryttare med mångårig riderfarenhet som inte vet vilka hjälper de ska sätta ihop för att åstadkomma specifika rörelser. Jag möter ryttare som haft instruktörer som sagt "Bara gör det" Utan att ryttaren fått ett uns av instruktion HUR de ska komma till rörelsen genom att kombinera rörelser och hjälper.
När vi talar om grunder kan jag tycka att även detta skulle vara en självklarhet.
Koordinerade hjälper, timing och att alltid, alltid gå tillbaka till det hästen och ryttaren är bra på och ta vid där, är en förutsättning för funktionell ridning.
Det är inget eget hittepå, inget konstigt, inget hokus pokus eller knep. Det är rätt och slätt biomekanik, fysik, energilagar, anatomi, logik och god ridning där mindre störning från ryttaren ger mer rörelser hos hästen. Allt baserat på hänsyn till de tre individerna, ryttaren, hästen och ekipaget.
Medvetandegörande av vilka hjälper som finns, hur man kombinerar dom, när man använder dom och hänsyn till kroppen, tankarna och känslorna i de tre delarna; ryttare, häst och ekipage ger oss kanske fler dimensioner av möjliga effekter och resultat än vi egentligen tänkt på från början?
Ryttarens kropp, tankar och känslor
Hästens kropp, tankar och känslor
Ekipagets kropp, tankar och känslor
Koordination betyder samverkan av beståndsdelar. Om du inte får igenom det du vill under en lektion, fundera på. Vilken del är det som fungerar och vad fungerade sist?
Gå tillbaka till det som fungerar och börja om där.
/Carola Lind, Equibalance
